Sjuksköterska: Möt Maria Willhardt
- Jag hade jobbat som undersköterska sedan 2002 och alltid gillat mitt jobb, men för ungefär fem år sedan började jag känna att jag liksom inte kom längre i mitt yrke. Att jag behövde göra något annat. Jag bestämde mig för att plugga till sjuksköterska. Det är det bästa - men tuffaste – jag gjort! säger Maria Willhardt, nyutexaminerad sjuksköterska från Mälardalens Universitet.
- Jag visste hela tiden att jag ville fortsätta att jobba med människor och gärna vara kvar inom vården på något sätt, men med en annan inriktning. Jag funderade först på att plugga till socionom men så fick jag reda på att man som anställd i Region Sörmland kan ansöka om studieförmån om man utbildar sig till sjuksköterska och då var valet enkelt. Det ekonomiska stödet gjorde att det blev möjligt att faktiskt ta steget, säger Maria Willhardt.
För att kunna söka in till den treåriga sjuksköterskeutbildningen var Maria först tvungen att komplettera gymnasiebetygen på Komvux. Efter det kunde hon skicka in sin ansökan. Trots mångårig erfarenhet av arbete i vården finns ingen särskild urvalsgrupp eller platsgaranti till utbildningen.
-Efter att jag blivit antagen fick jag också besked om att jag var berättigad till studieförmån från Region Sörmland. Det innebar att jag fick ett bidrag om 10.000 kronor i månaden under hela studietiden. Min motprestation är att jag förbundit mig att jobba två år som sjuksköterska i Region Sörmland efter genomförd utbildning. Vilket inte känns särskilt tvingande alls eftersom jag nu har världens bästa jobb som sjuksköterska på onkologmottagningen på Mälarsjukhuset!
Men att det är världens bästa jobb verkar inte alla tro...
-Haha, nej, när jag träffar någon ny person på en middag eller så och berättar vad jag jobbar med är en vanlig reaktion "Fy vad deprimerande!". Då får jag börja förklara vad mitt jobb handlar om, vad jag gör och vad det ger mig. Och jag börjar alltid med att berätta att det faktiskt inte är något deprimerande arbete. Det händer massor inom cancervården. Vi kan göra så mycket idag än för bara 20 år sedan. Forskningen går framåt och behandlingarna blir allt bättre och patienten mår också bättre när behandlingen genomförs.
Vad mer får du förklara?
- Jag får förklara att det är jag som sjuksköterska som ger patienten den behandling som läkaren ordinerat, men att arbetet också handlar om att följa upp och se hur patienten svarar på våra olika insatser.
- Och jag berättar att det är patientmötet som är det allra bästa och viktigaste med mitt jobb. Att möta svårt sjuka människor ger perspektiv på livet. Jag lär mig varje dag att saker inte är så självklara. Som frisk lever man ofta långt fram, man planerar och tänker "sen ska jag göra det och det". För den som är svårt sjuk i cancer finns inte "sen" utan bara livet här och nu. Det kan vi alla lära oss av, tänker jag, att värdesätta livet.
Onkologmottagningen på Mälarsjukhuset beskrivs av många patienter som en positiv och stärkande plats.
- Patienterna säger ofta att de känner sig trygga att komma till oss på onkologen och att det är en fin atmosfär här. Det är ett väldigt bra betyg och jag kan bara hålla med. Jag trivs otroligt bra med att möta patienterna som kommer hit men också med mina kollegor. Det är ett jättebra gäng som alltid stöttar och svarar på frågor. Det känns tryggt för mig som är ny. Även om jag har jobbat 20 år inom vården så är min roll som sjuksköterska något helt annat än den som undersköterska. Jag har verkligen fått den förändring jag behövde!