13 oktober 2021

Bättre förutsättningar krävs för att barnens röster ska höras i vården

Det finns brister i hur barn och unga kommer till tals inom hälso- och sjukvården. Det visar patientnämnderna i Sverige och IVO:s gemensamma analys av klagomål rörande barn från 2020. Resultaten för Sörmland ser i stort ut som landet i övrigt.

- I patientnämndens uppdrag ingår att beakta barnets bästa. Vi arbetar därför efter en särskild barnrutin som används vid handläggning av ärenden som rör barn. Målet är att göra barnet delaktigt och att få komma till tals, även i de fall när någon annan än barnet själv vänt sig till patientnämnden, säger Carolina Sandberg, enhetschef patientnämnden i Sörmland.

De flesta klagomål som lämnas till patientnämnderna och IVO handlar om brister i vård och behandling. Det är främst klagomål om att barnet har fått fel vård och/eller bristfälliga undersökningar, vilket har orsakat en vårdskada eller behov av ytterligare vårdbesök. Ofta handlar det om fördröjda vårdförlopp som resulterar i långdragna och påfrestande processer för barnen.

Det verksamhetsområde som får flest klagomål skiljer sig åt mellan de yngsta och äldsta barnen. För de yngsta barnen handlar klagomålen främst om den somatiska specialistvården, särskilt kopplat till förlossningsvård och vården av spädbarn. För de äldsta barnen handlar det om fler klagomål som rör den psykiatriska specialistvården. Vårdnadshavarna upplever allvarliga brister för barn och det finns en stor frustration över långa väntetider, speciellt när det handlar om väntan på neuropsykiatriska utredningar.
- Analysen visar att hela familjen ofta berörs när ett barn inte mår bra och att familjen känner sig ensamma i en mycket svår situation. Flera vårdnadshavare upplever att de "bollas runt" mellan olika instanser och saknar stöd i var de ska få hjälp, säger Carolina Sandberg.

I samband med att patienter och närstående lämnar klagomål till patientnämnderna finns det möjlighet för dem att framföra förslag på förbättringar inom hälso- och sjukvården.

Fakta
Patientnämnderna i Sverige och IVO (Inspektionen för vård och omsorg) har gjort en gemensam analys av klagomål på hälso- och sjukvården. Samtliga patientnämnder i Sverige har gått igenom de ärenden som de fått in under 2020 där barn (0–17 år) har varit patienter. Dessa har analyserats tillsammans med de klagomålsärenden som IVO fått in för samma åldersgrupp under tidsperioden. Syftet är att belysa barnens och deras närståendes upplevelser och erfarenheter av kontakt med sjukvården. Klagomålen som inkommit till IVO överensstämmer i hög grad med den bild som patientnämnderna ger i sina rapporter.
Av de ärenden som patientnämnderna registrerade under 2020 var andelen barnärenden 6,5 procent.
I Sörmland var andelen barnärenden 4,6 procent.

F3NH