Försämrad tandhälsa och ökad övervikt bland ungdomarna i Sörmland
Läget med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar i länet är stabilt, tandhälsan är något sämre, fler unga blir diagnostiserade med ADHD och fetman och övervikten ökar. Det visar den andra delrapporten av Liv och Hälsa ung.
- I det andra kapitlet i rapporten "På väg mot Sveriges friskaste län? " redovisas resulta¬ten för kroniska sjukdomar, funktionsnedsätt¬ningar och tandhälsa. Vi ser bland annat att övervikt och fetma stiger och att andelen med god tandhälsa har minskat, säger Sanna Tiikkaja, strateg på välfärd och folkhälsa.
Ett övergripande mål för Region Sörmland är att vara Sveriges friskaste län 2025. Som ett led i det genomför regionen regelbundet enkäter för att få fram underlag om sörmlänningarnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Rapporten från enkäten ger en övergripande nulägesbeskrivning om barn och ungas folkhälsa i Sörmland och flera av dess bestämningsfaktorer som kön, ålder och socioekonomi. I rapporten synliggörs också utvecklingen av ungas hälsa över tid och hur hälsan är fördelad mellan tjejer och killar.
- En rapport som visar trender inom utmaningar och framgångsfaktorer över de senaste tolv åren gällande barn och ungas hälsa i Sörmland är ett väldigt bra verktyg för oss som ska planera insatser och arbeta tillsammans för alla barns rätt till en god hälsa, säger Maria Vejdal, verksamhetschef Välfärd och folkhälsa.
Resultaten visar bland annat att:
• Andelen elever som har dessa sjukdomar är stabila mellan åren 2008 och 2020. Det handlar bland annat om allergi, astma och diabetes.
• Det finns endast små skillnader i andelen elever som har funktionsnedsättningar mellan åren 2008 och 2020
• Det är 1 av 7 elever har ADHD. Över tid har andelen elever som har ADHD stigit mest bland gruppen där en eller båda föräldrar saknar sysselsättning.
• Totalt har 1 av 5 elever övervikt/fetma.
• Andelen som har god tandhälsa har minskat både bland tjejer och killar. Det finns socioekonomiska skillnader i den grund unga med god och mindre god tandhälsa. Bland tjejer i årskurs 9 är det 13 procentenheters skillnad i andelen som har god tandhälsa, mellan de vars båda föräldrar har sysselsättning och de där en eller båda föräldrar saknar sysselsättning.
