Sörmlandsstrategins förhållande till andra styrdokument och pågående insatser

Den reviderade Sörmlandsstrategin ska inte utgöra toppen av en pyramid utan navet kring vilket handlingsplaner och styrdokument för det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet kretsar. Utbytet mellan strategin och andra styrdokument är en del i arbetsmetoden.

Över allt utvecklingsarbete står Agenda 2030 och FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling.

Illustration: Sörmlandsstrategins förhållande till andra styrdokument och pågående insatser

De styrdokument och insatser som idag berör det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet bör förändras och kompletteras med hänsyn till de prioriterade inriktningarna. Som exempel på pågående insatser i det regionala utvecklingsarbetet kan nämnas digitaliseringsområdet. Det är uppenbart att den snabba tekniska utvecklingen inom digitaliseringsområdet får en genomgripande påverkan på samhällsutvecklingen och i de flesta sammanhang. Dock saknas en sammanhållen handlingsplan för att vi på bästa sätt ska kunna dra nytta av och hantera konsekvenserna av den digitala tekniken.

Den nationella nivåns styrning av den regionala tillväxtpolitikens inriktning utgår från prioriteringarna i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt.

Läs mer i "En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020".

Tidigare har EU:s tillväxtstrategi Europa 2020-strategin varit ett starkt vägledande dokument, i synnerhet för inriktning och prioritering av strukturfondsmedel, som är viktiga finansieringskällor för Sörmlands regionala tillväxtarbete. Strategin gäller fram till och med 2020, och ska tills dess beaktas i framtagandet av de handlingsplaner som följer Sörmlandsstrategin. Någon ersättare till Europa 2020-strategin är inte planerad, utan enligt nu gällande information kan eventuellt Agenda 2030 även tillämpas av EU. Det blir då Agenda 2030 som är styrande för inriktning och prioritering av EU:s fonder.

Uppdaterat: 24 april 2020
V6NW